Dröjsmålsränta - vad är dröjsmålsränta och hur beräknas den?
Som företagare är det vanligt att hantera många fakturor, både leverantörsfakturor och fakturor som du skickar till dina kunder. Men vad händer egentligen när dina kunder inte betalar dig i tid, eller om du har likviditetskris och inte kan betala en faktura i tid? I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om dröjsmålsränta!
Vad är dröjsmålsränta?
Dröjsmålsränta är en ränta som läggs på en skuld när en specifik betalning inte kommit in i tid. Dröjsmålsräntans syfte är att täcka de ökade kostnader som det innebär för dig att ligga ute med pengar för kundens räkning. Att ta ut en dröjsmålsränta kan även bidra till att kunder inte är försenade med sina betalningar i framtiden.
När du skickar en faktura till ett företag behöver du inte tydliggöra att du kommer ta ut en dröjsmålsränta vid försenad betalning eftersom det är något som alla företag bör vara medvetna om. Om du däremot skickar en faktura till en privatperson behöver det tydligt framgå på fakturan att dröjsmålsränta tillkommer vid eventuell försenad betalning.
Hur räknar man ut dröjsmålsränta?
Det finns två olika sätt som avgör hur dröjsmålsräntan beräknas. Antingen utgår dröjsmålsräntan från det avtal som har ingåtts i samband med en affär eller så utgår dröjsmålsräntan enligt räntelagen.
Dröjsmålsränta enligt räntelagen
För att beräkna dröjsmålsräntan enligt räntelagen börjar man med att utgå från fakturans belopp, därefter tar man från Riksbankens referensränta och lägger på 8 procentenheter. Om referensräntan är 0% blir dröjsmålsräntan 8%, om referensräntan skulle vara 3% blir dröjsmålsräntan 11%.
Sedan tar du det beloppet du får fram genom att ha multiplicerat fakturabeloppet med räntesatsen och dividerat med 365. Då beräknas den dagliga räntan på fakturan och du kan sedan multiplicera med antalet dagar kunden är sen med sin betalning.
Exempel: Du saknar en kunds betalning från en faktura på 10 000 kr, trots att det har gått 15 dagar sedan förfallodatumet. Referensräntan är 3,5% vilket gör dröjsmålsräntan till 11,5%.
För att räkna ut dröjsmålsräntan använder du dig av följande beräkning:
10 000 x 0,115 = 1 150
1100/365 = 3,2
3x15 = 48
Dröjsmålsräntan blir i det här exemplet 48 kronor, för varje dag som går adderas 3 kr till på fakturan. Om kunden inte har betalat på ett år blir kostnaden 1150kr.
Dröjsmålsränta enligt avtal
Man kan också bestämma dröjsmålsräntan i samband med att man ingår en affär. Då utgår man inte från Riksbankens referensränta, utan kan lägga sig både över och under. Enligt lagen får inte räntan vara oskäligt hög, med det sagt finns det många företag som tar ut en dröjsmålsränta på över 20%.
När väl räntesatsen är bestämd räknar man ut räntebeloppet på samma sätt som ovan.
Vad är skillnaden mellan dröjsmålsränta och påminnelseavgift?
Dröjsmålsräntan är alltså en kostnad som baseras på fakturans belopp och statslåneräntan. En påminnelseavgift är en engångskostnad som ska täcka kostnaden kring administrationen att skicka ut en påminnelse kring den försenade betalningen.
Måste man skicka ut påminnelse innan man tar ut dröjsmålsränta?
Det är inte ett lagligt krav att skicka ut en påminnelse innan man tar ut dröjsmålsränta. Däremot gör många företag det ändå eftersom det är god praxis att informera kunden om den försenade betalningen och ge dem ytterligare en chans att betala innan dröjsmålsräntan tillkommer.
Konsekvenser av att inte betala fakturor i tid
Om dröjsmålsränta inte får din kund att betala sin skuld till dig kan det vara nödvändigt att ta vidare ärendet till inkasso. Detta kan påverka kreditvärdigheten och resultera i långvariga konsekvenser. Det kan exempelvis göra att potentiella affärspartners väljer bort dig på grund av din ekonomiska historik eller att du har svårt att bli beviljad lån.
Tips för att undvika dröjsmålsränta
För att undvika att hamna i situationer där du tvingas betala dröjsmålränta finns det olika saker du kan göra. Det första steget är att ha tillräckligt med likvida medel så att du klarar av att betala alla dina utgifter inom den avtalade tiden. För att få koll på din likviditet kan en likviditetsbudget vara ett bra verktyg.
Om du märker att du har låg likviditet kan du med hjälp av Bokios fakturaköp sälja dina fakturor och på så sätt få in betalning från fakturan direkt efter att du har skickat den.
Bokio hjälper dig!
Även om du har tillräckligt med likvida medel för att kunna betala dina utgifter kan det vara svårt att hålla koll på alla fakturor. Med Bokio kopplar du dina fakturor till din bokföring och få smarta påminnelser när betalningstiden på en faktura börjar närma sig sitt förfallodatum. Du kan även enkelt hålla koll på om dina kunder har betalat sina fakturor. Läs mer om fakturering i Bokio.
Du kanske också är intresserad av
Kom igång med Bokio idag!
Med företagskonto och automatiserad bokföring samlat blir allt enklare, tryggare och billigare. Kom igång direkt, du binder dig inte till något.
Skapa konto Se våra priser